Jag inleder med att beskriva lite om Sveriges militära historia i korta drag. Före kung Gustav I, det vill säga, Gustav Eriksson (Vasa), så fanns i Sveriges olika landskap mindre truppförband, både fotfolk och ryttarmanskap. Dessa kallades på denna tid Fänikor och Fanor. Fänikor var detsamma som fotfolk eller infanterier, Fanor var benämningen för folk till häst, eller kavallerier (ett namn som levde kvar ända till 1800-talet på ett av de senare regementena). Dessa förband var endast omkring 300 man starka. När Gustav I besteg tronen 1523 så ombildades Sveriges försvar till ett antal storregementen, som bestod av manskap från två till tre olika landskap och omkring 3000 man i varje. Detta kom senare att kallas för det äldre indelningsverket, och genomförandet skedde under hela 1520- och 1530-talet, först i Sverige och sedan i den finska delen. Rekryteringen skedde genom utskrivning, där man delade in Sveriges befolknings krigsdugliga män i grupper av 10 personer, och ur varje sådan grupp uttogs en man. Det finns dock några få regementen som indelades före 1523. Det absolut första området var det landskap som brukar skilja sig från mängden i vår svenska historia, nämligen Dalarna, som indelades redan 1521.

När så Karl XI var kung i Sverige, omorganiserades Sveriges krigsmakt återigen, en ändring som i stort var oförändrad till 1901 då en värnpliktsarmé började införas, och regementena flyttade in till kaserner och regementsorter.

Det som skedde under Karl XI var att varje landskap skulle ställa upp med ett infanteriregemente, 1200 man starka. Undantaget här är Skåne som hade två infanterier och två kavallerier. Detta system kallades rotehållet, och varje gård i varje socken indelades i olika rotar, där varje sådan rote skulle ha ett soldattorp, med en liten åkerlapp, samt att den skulle anställa en soldat. Soldaten var alltså både soldat och bonde samtidigt och i fredstid bodde han hemma i sitt hem. Ibland skedde övningar, både på kompaninivå och regementsnivå. Här är återigen Dalarna (i detta fall Dal-regementet) ett lysande undantag, då det inte förekom några soldattorp. Soldaten i detta område fick istället högre lön. Vid sidan av detta fanns något som kallades rusthållet, och innebar att roten skulle stå för häst och ryttare. Detta var även dyrare och dessa regementen som fungerade parallellt med infanterierna bestod av 1000 man istället. Övningsplatserna för kompanimötena låg inom kompaniets upptagningsområde, ofta i anslutning till Kaptenens boställe. Regementenas mötesplatser låg inom regementets område och det är från denna tid vi har fått de kända hedarna, till exempel Malma hed, utanför Malmköping i Södermanland, mötesplats för infanteriet Södermanlands regemente, och kanske den mest kända heden, Axevalla hed utanför Skara, där två regementen hade sina samlingsplatser, nämligen infanteriet Skaraborgs regemente och kavalleriet (från 1811 avsuttet mot en vakansavgift) Västgöta regemente.

Detta system att indela krigsmakten kom att kallas indelningsverket eller det yngre indelningsverket.

Här tänkte jag jämföra uppbyggnaden av de Svenska regementena med de Amerikanska som beskrivs i Westerns regelbok. Då styrkorna i de Svenska regementena skiljer något mot det jag nämnt ovan, så har jag dock valt att plocka ut två specifika regementen som har just den styrka som anges ovan, värdena är från 1855. Dock skall jag påpeka att styrkan är något lägre, då ett antal platser är permanent vakanta, så kallat indragna. Jag talar dock även om det exakta värdet av manskap. När jag här har skrivit manskap menar jag alla soldater upp till korprals rang. De regementen jag till denna jämförelse har valt ut är Skånska Dragonregementet och Skaraborgs regemente. Varför jag inte jämför artillerierna är att Sverige bara hade tre, Svea, Göta och Vendes, och alla dessa tre är så otroligt olika i styrka att även i Sverige skiljer de mycket.

Infanteriet
Infanteriet var i grunden uppdelade på regementen om 1200 man, men som jag sagt tidigare, så skilde det endel. Storleken låg normalt mellan 1000 och 1200 man exklusive befäl. Varje regemente bestod av en stab (uppdelad på tre olika delar) samt normalt två bataljoner. Bataljonerna hade ingen större betydelse, annat än att vissa tjänster gick efter bataljon, till exempel bestod regementena oftast av en regementsläkare och två bataljonsläkare. Varje bataljon i sin tur var indelad i fyra kompanier, där varje kompani också hade en stab. Kompanierna hade normalt namn efter härader eller större orter. Undantaget gällde det första kompaniet i varje regemente, som alltid hette Livkompaniet. I äldre tid gick även kompani två till fem under i stort likartade benämningar, nämligen Överstelöjtnantens, Majorens, Andre majorens och Tredje majorens. Dock är inte kompani nummer 2 Överstelöjtnantens kompani detsamma som 1855 års kompani nummer 2, normalt motsvarar det istället 1855 års kompani nummer 5, det vill säga, första kompaniet i andra bataljonen. Kompanierna var i sin tur sedan indelade i sex stycken korpralskap bestående av 25 man i varje, inklusive 1 korpral. I varje kompani ingick även 1 volontör och 1 timmerman i manskapet som inräknas i detta manskap på 150 man.

Skaraborgs regemente, kompaniindelningen

Kompani
Äldre benämning	Benämning 1855
1.Livkompaniet	1.Livkompaniet
3.Majorens kompani	2.Höjentorps kompani
6.Vartofta kompani	3.Vartofta kompani
8.Vilska kompani	4.Vilska kompani
2.Överstelöjtnantens kompani	5.Södra Vadsbo kompani
4.Andre Majorens kompani	6.Norra Vadsbo kompani
5.Tredje Majorens kompani	7.Kåkinds kompani
7.Skånings kompani	8.Skånings kompani

Skaraborgs regemente, manskapsstyrka, baserad på härad

Kompani	Härad	Manskap (rotar)	Totalt i kompaniet
1.Livkompaniet	Gudhem	106
	Vartofta	44	150
2.Höjentorps kompani	Valle	57
	Kinne	65
	Vadsbo	28	150
3.Vartofta kompani	Vartofta	150	150
4.Vilska kompani	Vartofta	14
	Frökind	43
	Vilska	73
	Laske	20	150
5.Södra Vadsbo kompani	Vadsbo	150	150
6.Norra Vadsbo kompani	Vadsbo	150	150
7.Kåkinds kompani	Vartofta	62
	Kåkind	88	150
8.Skånings kompani	Laske	17
	Barne	52
	Skåning	81	150

Totalt manskap vid fullstyrka: 1200 man, 1855 är 126 nummer indragna, total summa soldater alltså 1074 man.

Skaraborgs regementes uppbyggnad jämfört med det amerikanska infanteriets

Grad/Titel (använder svenska titlar)	Skaraborgs regemente			Amerikanskt infanteri
	Regemente	Bataljon	Kompani	Regemente	Bataljon	Kompani
Regementschef (Överste)	1	0	0	1	0	0
Överstelöjtnant	1	0	0	1	0	0
Major	2	0	0	1	0	0
Kompanichef (Kapten)	8	4	1	10	5	1
Kapten	4	2	0-1	0	0	0
Löjtnant	16	8	2	10	5	1
Underlöjtnant	8	4	1	10	5	1
Fanjunkare	8	4	1	1	0	0
Sergeant	12	6	1-2	10	5	1
Furir	16	8	2	40	20	4
Regementskvartersmästare	1	0	0	1	0	0
Adjutant	2	0	0	1	0	0
Regementsauditör	1	0	0	0	0	0
Regementspastor	1	0	0	1	0	0
Regementsläkare	1	0	0	1	0	0
Bataljonsläkare	2	1	0	0	0	0
Regementsskrivare	2	0	0	0	0	0
Mönsterskrivare	1	0	0	0	0	0
Bataljonsadjutant	2	1	0	0	0	0
Regementsväbel	1	0	0	0	0	0
Regementstrumslagare	1	0	0	2	0	0
Trumslagare	24	12	3	0	0	0
Fältmusikanter	10	0	0	0	0	0
Spel (=Musikanter)	16	8	2	20	10	2
Gevärshantverkare	2	0	0	20	10	2
Musikdirektör	1	0	0	1	0	0
Regementskommisarie	1	0	0	0	0	0
Tränggossar	8	0	0	10	5	1
Korpral	48	24	6	80	40	8
Volontär	8	4	1	0	0	0
Timmerman	8	4	1	0	0	0
Indelt soldat	1136	568	142	300-360	150-180	30-36
Summa	1353	658	163-165	522-582	255-285	51-57

Överstelöjtnantens titel i Sverige var Överstelöjtnant eller Förste Major.
Observera: Ingen hänsyn har tagits till de indragna rotarna.

Totalt fanns i Sverige 1855, 19 infanteriregementen plus 5 avsuttna kavalleriregementen, vilket gjorde den totala infanteristyrkan till 20239 man (indragningar inräknade, men ej befäl).

Kavalleriet
Kavalleriet hade i stora drag samma typ av indelning som infateriet hade. Det finns dock några skillnader. Liksom hos infanteriet varierade storleken något, men normalt bestod ett kavalleriregemente av 1000 man. Skillnaderna mellan de olika kavallerierna var dock mindre än inom infanteriet. Precis som hos infanterierna var kavallerierna indelade i nromalt två bataljoner. Sedan kommer den stora skillnaden. Varje bataljon var indelad i fem skvadroner (motsvarar alltså infanteriets kompanier), som i sin tur indelade i tre korpralskap. Och då kan vem som helst räkna att korpralskapen skilde något i storlek, då det annars skulle bli 33,333 ryttare per korpralskap. I kavallerierna ingick 2 volontörer per skvadron.

Skånska Dragonregementet, skvadronsindelningen
Här kan jag dock inte skifta regementena som jag gjorde för infanteriet, beroende på att i början fanns bara åtta kompanier (det hette kompanier då), så kompanierna har blivit fler och mindre till året 1855. Jag skulle dock kunna plocka ut varenda ett av numren och föra över dem till rätt nyare skvadron, men det skulle både ta betydligt mer plats och tid.

Kompani/Skvadron
Äldre benämning	Benämning 1855
1. Livkompaniet	1. Livskvadronen
2. Överstelöjtnantens kompani	2. Östra Göinge skvadron
3. Majorens kompani	3. Kristianstads skvadron
4. Svanesholms kompani (Andre Majorens)	4. Sallerups skvadron
5. Borreby kompani	5. Torna skvadron
6. Haglösa kompani	6. Malmö skvadron
7. Sallerups kompani	7. Haglösa skvadron
8. Östra Göinge kompani	8. Vemmenhögs skvadron
	9 .Borrby skvadron
	10 .Simrishamns skvadron

Skånska Dragonregementet, manskapsstyrka, baserad på härad

Kompani	Härad	Manskap (rotar)	Totalt i kompaniet
1. Livskvadronen	Gärds	97
	Villand	3	100
2. Östra Göinge skvadron	Östra Göinge	90
	Västra Göinge	2
	Villand	8	100
3. Kristianstads skvadron	Gärds	18
	Villand	82	100
4. Sallerups skvadron	Gärds	14
	Albo	5
	Frosta	22
	Färs	59	100
5. Torna skvadron	Frosta	24
	Torna	54
	Bara	22	100
6. Malmö skvadron	Bara	13
	Barne	52
	Oxie	44
	Skylls	43	100
7. Haglösa skvadron	Skylls	100	100
8. Vemmenhögs skvadron	Skylls	3
	Vemmenhög	91
	Ljunils	6	100
9. Borreby skvadron	Ingelsta	50
	Järresta	43
	Ljunils	3
	Herresta	4	100
10. Simrishamns skvadron	Ingelsta	29
	Järresta	10
	Albo	39
	Färs	13	91
	Herresta	9	100

Totalt manskap vid fullstyrka: 1000 man, 1855 är 110 nummer indragna, total summa dragoner alltså 890 man.

ånska Dragonregementets uppbyggnad jämfört med det amerikanska kavalleriets

Grad/Titel (använder svenska titlar)	Skånska Dragonregementet			Amerikanskt kavalleri
	Regemente	Bataljon	Skvadron	Regemente	Bataljon	Kompani
Regementschef (Överste)	1	0	0	1	0	0
Överstelöjtnant	1	0	0	1	0	0
Major	1	0	0	3	1	0
Skvadronschef (Kapten)	10	5	1	12	4	1
Ryttmästare (Kapten)	2	1	0-1	0	0	0
Löjtnant	14	7	1-2	12	4	1
Underlöjtnant	10	5	1	12	4	1
Fanjunkare	10	5	1	3	1	0
Sergeant 1:a graden	12	6	1-2	12	4	1
Sergeant	30	15	3	48	16	4
Regementskvartersmästare	1	0	0	1	0	0
Bataljonskvartersmästare	0	0	0	3	1	0
Kompanikvartersmästare	0	0	0	12	4	1
Kvartersmästare	0	0	0	3	1	0
Adjutant	2	0	0	1	0	0
Bataljonsadjutant	0	0	0	3	1	0
Regementsstallmästare	1	0	0	0	0	0
Regementsauditör	1	0	0	0	0	0
Regementspastor	1	0	0	1	0	0
Regementsläkare	1	0	0	1	0	0
Bataljonsläkare	2	1	0	3	1	0
Regementsskrivare	1	0	0	0	0	0
Mönsterskrivare	1	0	0	0	0	0
Regementshästläkare	1	0	0	3	1	0
Skvadronshästläkare	10	5	1	0	0	0
Regementssadelmakare	1	0	0	3	1	0
Sadelmakare	0	0	0	12	4	1
Regementspistolsmed	1	0	0	12	4	1
Hovslagare	0	0	0	24	8	2
Stabstrumpetare	10	0	0	2	0	0
Trumpetare	20	10	2	24	8	2
Musikdirektör	1	0	0	0	0	0
Regementskommisarie	1	0	0	3	1	0
Tränggossar	10	0	0	12	4	1
Korpral	30	15	3	96	32	8
Volontär	20	10	2	0	0	0
Indelt dragon	950	475	95	660-864	220-288	55-72
Summa	1145	554	110-112	983-1187	325-393	79-96

Överstelöjtnantens titel i Sverige var Överstelöjtnant eller Förste Major.
Observera: Ingen hänsyn har tagits till de indragna rotarna.

Totalt fanns i Sverige 1855, 6 kavalleriregementen exklusive de 5 avsuttna kavalleriregementen (se under infanteri), vilket gjorde den totala kavalleristyrkan till 3300 man (indragningar inräknade, men ej befäl).

Källor:
Western - rollspelet (1998), Anders & Tove Gillbring, (=Amerikanska armén)
Statistiskt sammandrag af Svenska Indelningsverket, del I-IV (1855-1857), Claes Lorentz Grill, faksimilupplaga utgiven 1988 (=Svenska armén)