The Western Telegraphs egen reporter Andrew Gills har fått en exklusiv
intervju med den välkände prisjägaren Frank Angel.
-Mr. Angel Hur har Ni blivit en sådan framgångsrik
prisjägare?
-I mitt yrke så föder framgång framgång.
-Mr Angel vad anser Ni krävs för att man skall bli en
framgångsrik prisjägare?
-De två främsta egenskaperna anser jag är att man
inte får ha några samvetsbetänkligheter och så får
man föredra att jobba ensam, man gör ju inte direkt några
vänner med yrkesvalet.
- Mr Angel vad anser Ni har varit svårast med yrket? |
|
|
 |
|
| - De måste ha varit de första efterlysningarna.
-Skulle Ni för läsarna kunna berätta lite mer om detta?
-Egentligen så anser jag inte någon ha med detta att
göra, men det som hände är väl preskriberat nu, och de
inblandade är sedan länge döda och glömda.
Jag var ute och red I Lawton County. Där slog jag följe
med ett antal ryttare. En av dem kände jag igen som den efterlysta
mödaren Bruce Woodstock. De övriga ryttarna var glada amatörer
som var på väg till Kansas City för att råna banken
där. Detta tror jag aldrig att de skulle lyckats med då de inte
visste något om banken eller hade någon speciell plan för
att genomföra rånet. Utan trodde att det räckte med deras
skarpladdade karbiner. Men detta var ju inte min huvudvärk.
Väl framme i Kansas City föreslog jag att jag skulle raka
dem innan de gick till saloonen för att skölja ner det värsta
vägdammet och träffa kjoltyg. En efter en gav de sig välrakade
av till saloonen. (Far min var barberare så jag antar att de inte
märkte att jag inte var en riktig barberare.) Jag rakade Bruce Woodstock
sist, snabbt och lätt skar jag halsen av honom, blodet sprutade ner
I badkaret han låg i. Sedan lämnade jag in honom hos sheriffen
och fick mina ärligt förtjänta $250. |
|
|
|
|
| Men inne hos sheriffen såg jag att i häktet satt den
ökände Ringo. I Oklahoma var han efterlyst för $1.000, men
har I Kansas satt han häktad för rån och misshandel. Ett
sådant här gyllene tillfälle kunde jag ju inte låta
mig glida ur händerna. Men jag skulle inte klara att frige Ringo ur
häktet på egen hand. Så att efter att ha förfalskat
ett brev från Bruce Woodstock gick jag till hans vänner på
saloonen. I brevet så stod det att Bruce inte ville råna banker
och att han hade begivit sig av på egen hand för att söka
lyckan. Sedan föreslog jag för de inte alltför smarta ryttarna
att istället för att råna banker kunde frige en fånge
ur häktet och tjäna pengar på hans efterlysning istället.
I deras överförfriskade tillstånd var de inte svåra
att övertyga.
Jag lade fram en plan som gick ut på att lägga sömnmedel
I den mat som de vaktande sherifferna fick sig tillsänt från saloonen.
Innan dess skulle jag låta mig arresteras för att jag var berusad.
Den kritiska punkten i planen var ju att få Ringo med på att
bli fritagen av oss som han inte kände.
Det hela gick som smort, jag blev arresterad, men hamnade i cellen
brevid Ringo, men han var med på att bli befriad av mina nyfunna
vänner, (jag antager att han var rädd att sheriffen skulle få
reda på hans andra brott.) Sherifferna somnade av sömnmedlet,
mina nyfunna vänner smög in och befriade Ringo. Vad jag däremot
inte hade tänkt på var att I stallet
 Sidan 2 |
|
