Flera ungdomar i staden anmälde sig som frivilliga till Prentice Mulhollands senaste expedition när han var här och rekryterade folk för ett halvår sedan. Mulholland har tidigare gjort sig känd som en våghalsig äventyrare med rymligt samvete, men den här gången har han definitivt passerat all anständighets och god smaks gränser.

Ungdomarna som valde att följa med Mulholland fick veta att de skulle söka efter en guldskatt som spanjorerna skulle förlorat under en strid med apacher på mark som räknas som helig för dem. De må inte vara helt moraliskt föredömligt att inkräkta på vildarnas mark bara för den blänkande metallens skull, men det är ändå ett äventyr som det nog är naturligt för många att nappa på. Vem vill inte ta chansen att både vara med om ett äventyr och bli rik på kuppen? Och skulle det bli strid med apacherna är det ju ändå ärofullt att ha mött deras krigare och överlevt.

Problemet var bara att Mulholland ljugit. Den skatt han ville ha var skalper, som den mexikanska regeringen betalar bra för. Enligt en ung man som deltog i gruppen fick

Det är dock tveksamt om Mulholland ens skulle blivit efterlyst för sina brott, då ingen vågat vittna mot honom tidigare och han är en rik man. Den unge mannen berättade därför sammanbitet att han och några till beslutat sig för att ta lagen i egna händer. Det hade krävts mod, beslutsamhet och hänsynslöshet av dem, men de hade gjort vad som krävts. Under natten hade de bundit alla de andra i gruppen, som de sedan tvingat välja sida. Därpå hade de skalperat Mulholland och lämnat honom vid en indiansk gravplats, tillsammans med alla de skalper gruppen tidigare samlat in.

Den unge man log ett snett leende som fick honom att se ut som döden själv, med sina svarta intensiva ögon i ett blekt nästan kritvitt ansikte. ”Vi sköt rätt upp i luften några gånger, för att locka dit apacherna. Sedan försvann vi snabbt från platsen. Mulhol-land kommer inte att kunna slakta några fler”. Den unge mannen red ut ur staden.
– Job Merriweather