Blodigt möte med apacher
Nu för tiden händer det inga intressanta saker österut längre, nu när kriget är slut. Men det gör det däremot här ute i västern. När jag var på en saloon i Tubac, Arizona såg jag en man, snarare en pojke, runt 18 år. Han såg ut som en riktig tuffing, klädd i en svart filthatt, röd snusnäsduk, en svettfläckad gråvit bomullsskjorta , ett svart arméhölster där en Colt satt, ett par blå byxor och ett par slitna svarta stövlar. Det som var mest uppseendeväckande med honom var att han hade ett Cheyennearmband av vita benpipor och röda glaspärlor och en gammal officerssabel i bältet. Jag blev intresserad av honom och vi började prata. Han presenterade sig som Duncan McCormick och berättade om ett äventyr han hade varit med om. Det ska jag nu återberätta så gott som jag kommer ihåg för er:

"Jag hade lämnat San Pedro bakom mig. Trots att de där hade varnat mig för apacher gav jag mig ut i öknen och red ut västerut ändå. På den andra dagen såg jag till min fasa sju apachekrigare på en kulle. De satte efter mig, men jag lyckades rida ifrån alla utom en. Han tog sakta, men säkert in på mig. Jag tog mitt Sharpgevär och sköt honom på 50 meters håll. Han kastades ur sadeln, men kom genast på fötter igen och sköt min häst Nelson. Jag lyckades hoppa över till min andra häst,

men den blev skjuten den också, ögonblicket därpå. Jag tog skydd bakom mina döda hästar medan apacherna började belägra mig. I skydd av nattens mörker lyckades jag senare fly. Jag tog mig upp på en mesa, men apacherna kom mig på spåren igen. Jag lyckade leka katt och råtta med dem hela dagen. På kvällen var de oförsiktiga nog att tända en lägereld. Jag ville hämnas mina döda hästar och att de försökt döda mig, så jag lade mig i försåt i en klippskreva. Jag tog mitt Sharpgevär och sköt den apache som stod vid elden, jag kunde se hans siluetten av hans huvud i ljusskenet. Han dog inte omedelbart, så jag sköt honom en gång till i huvudet. Då dog han. Sedan flydde jag i skydd av mörkret och gladde mig åt att jag hade dödat honom på natten, för enligt apachernas religion får anden efter de som dör på natten vandra i evigt mörker. Jag lyckades sopa igen mina spår och genom ett under ta mig helskinnad till fots till Tubac.

Fotnot: En månad senare blev Duncan Mc. Cormick skjuten av laglösa när han försökte stoppa ett rån i Laredo, Arizona där han hade blivit vald till stadssheriff trots sin ungdom.
- Lone Wolf McCoy

Ung revolverman med många namn
Igår ingrep en rådig ung man då posten rånades. Oförväget lät han sina revolvrar ge rånarna ett dödligt budskap: brott lönar sig inte. Det blev en kort eldstrid där två av rånarna dog och den tredje kunde tas tillfånga. Den skicklige unge mannen klarade sig dock oskadd.

Då jag förhörde mig bland vittnena om vem den skjutskicklige och hjältemodige ynglingen var uppstod en viss förvirring. Innan han gick in på saloonen hade han bett en grabbhalva ta väl hand om hans häst, så att han kunde säga att han tagit hand om Johnny Utahs häst. En av ynglingens reskamrater kom och berättade mer om hans bakgrund, men kallade honom då Dave Rubberdough. En annan kallade honom Dwight Rubberduck.

Idag kommer jag att få en intervju med den unge mannen. Då vi bestämde möte uppgav han själv att han hette David Rudabaugh. Jag vet uppriktigt sagt inte vem han är, eller vad han heter. Men jag vet att staden är skyldig honom ett stort tack, hade han inte ingripit hade många blivit utan sin lön idag.
- Rupert Floyd


   Tillbaka till rollspel.com