När James Butler Hickok hade tillbringat en tid med arbeten som diligenskusk och livvakt bröt kriget ut. Han tog värvning i Nordstatsarmén och utförde där sådana bravader att han fick smeknamnet "Wild Bill".
1866 blev han vicesheriff i Fort Riley, Kansas. Där lärde han känna H. M. (Dr. Livingstone, I presume?) Stanley. Några månader senare tog han återigen värvning i armén, den här gången som spejare.
Wild Bill hade rykte om sig att vara en mästare med sina Colt Marinrevolvrar, ett bevis på det skulle följande historia kunna vara:
Strax före julen 1867 klev Wild Bill in på en saloon för att ta en öl. Fyra berusade män, som uppenbarligen inte visste vem han var, gjorde sig roliga över hans stora näsa och vildmarkskläder. Wild Bill blev förbannad, och när krutröken skingrats var tre av männen döda. Den fjärde levde, men halva hans haka var bortskjuten. Bill själv klarade sig undan med en lättare skada i armen.
1869 blev Bill utsedd som sheriff i Ellis County (med Hays City som bas), Kansas. Innan året var slut hade han skjutit ytterligare två män, men sedan han känt sig tvingad att skjuta tre soldater tyckte han det var bäst att lämna staden. Fort Hays låg precis utanför staden, och där fanns en hel del revanschlystna vänner till de skjutna soldaterna…
Efter att ha tillbringat en tid med sin gode vän William Cody (Buffalo Bill) lät han återigen sheriffstjärnan pryda sitt bröst, den här gången i Abilene, Kansas. Där hade han lite problem med revolvermännen John Wesley Hardin, Ben Thompson och Phil Coe, men det var bara i Coes fall revolvrarna fick fälla avgörandet. Coe dog, men det gjorde också en vicesheriff som råkade komma ivägen för Wild Bills revolvrar. Återigen fann Wild Bill det för gott att lämna en stad han var sheriff i.
Under sju månader spelade Wild Bill sig själv i Buffalo Bills teateruppsättning "Scouts of the Plains" (Präriens Spejare). Wild Bill tröttnade snart och begav sig till Cheyenne, Wyoming, för att leta guld.
När han väl kommit till Cheyenne bestämde han sig för att livet som guldgrävare kunde vänta. Istället gjorde han sig hemmastadd på stadens spelhallar. Det var också i Cheyenne han träffade Agnes Lake som han gifte sig med den 5:e mars 1876. Kort därefter gav han sig upp i bergen för att leta guld. Calamity Jane, äventyrerskan, var hans ressällskap en bit av vägen.
Den 2:a augusti 1876 satt Wild Bill och spelade kort med några vänner på "Man’s Number Ten Saloon" i Nuttall, Wyoming. Han såg aldrig mannen som sköt honom i ryggen. När Wild Bill Hickok föll död ner i golvet hade han fem kort i handen; de kort som blivit kända som Död Mans Hand (tvåpar med ess och åttor).