|
||||
Text av Tove & Anders Gillbring Kartor av Anders Gillbring Bilder av Tomas Arfert |
||||
|
||||
| Han vaknade motvilligt strax före gryningen. Ute på galgbacken
råder redan full aktivitet och alltfler samlas för att inte missa
spektaklet. Genom gallret har han inte upptäckt sin vän ännu,
men han borde vara därute någonstans. Förhoppningsvis med
någon form av plan på hur de skall ta sig levande
därifrån.
Det har gått flera veckor sedan de sågs sist. De trodde att Wells Fargo var jobbiga att ha efter sig, men de var ingenting mot järnvägsbolaget. Överallt dök det upp efterlysningsaffischer och i deras spår kom prisjägarna De hade delat på sig för att bli svårare att känna igen. Det hade inte varit någon bra idé, mindre än en vecka senare hade de fått tag på honom. Och helvetet hade börjat. Alla är ute efter pengarna. Först var det prisjägarna som nästan slog ihjäl honom innan de lämnade in honom för att åtminstone få belöningen. De borde inte vara alltför missnöjda, priset på hans huvud var löjligt högt. Sheriffen i häktet hade lockat med friheten, om han bara ville berätta vad han visste. Pengarna eller livet? var en fras han trott var förbehållen rånare som han själv, men under rättegången var det precis det val han ställdes inför Sedan mötte han fängelsedirektören. Han vill inte dö innan han satt ytterligare en skåra i revolverkolven... Först var det aset löjligt inställsam och låtsades att deras samtal skedde "gentlemän emellan". Då det inte hjälpte bytte han taktik: straffexercis, indragna ransoner och ren tortyr har förekommit. Han ler ett snett leende. Det är möjligt att han skall dö, men fängelsedirektören kommer aldrig att bli rik tack vare honom...
Snart är det dags att gå ut och möta bödeln. På
ett eller annat sätt kommer han att slippa ur det här helvetet,
antingen för att möta nästa eller för att rida
härifrån. Han är beredd på att allt kan hända.
Dollartrilogin är en sammanhängande äventyrskampanj som utspelar sig i tre fristående delar. Varje del kan spelas för sig, och fortfarande kännas som ett avslutat äventyr. Samtidigt får de som följer med genom samtliga delar en bättre totalupplevelse. Vi tycker att kampanjspel är kul, både i vanliga fall och på konvent. Samtidigt gör kampanjupplägget att förutsättningarna för detta äventyr blir lite speciella: det finns omständigheter som är kända av oss som konstruktörer som inte tas upp här och nu och en del av händelserna kommer inte att få sin full-ständiga förklaring förrän i sista delen. Inte ens spelledarna vet allt ännu... Spelarna får all den information de behöver om vad som hänt hittills på sina rollformulär och vi garanterar att då ni spelat den sista delen av Dollartrilogin: En dollar till Djävulen kommer alla märkligheter att ha fått sin förklaring. En annan följd av att det är en kampanj är att det blir extra viktigt att storyn berättas. Då detta äventyr i förlängningen skall leda vidare mot den avslutande delen vill vi att rollpersonerna skall ha fått ta del av hela den historia som utspelar sig. Den enda anledningen till att den inte skulle bli berättad är att rollpersonerna dör, eller blir så skadade att äventyret måste avbrytas. Äventyret är upplagt i ett antal scener. Ett annat nyckelord i äventyret är tempo. Spelledarens ansvar är att hålla ett högt tempo, att hela tiden ha tryck i storyn och i äventyrets händelser. Det är också ett sätt att se till att alla spelgrupper får en likartad spelupplevelse.
Sist, men inte minst, är det viktigt att ni har kul när
ni spelar både du som spelledare och spelarna.
|