|
||||
Text av Tove & Anders Gillbring Kartor av Anders Gillbring Bilder av Tomas Arfert |
||||
|
||||
| Han är tillbaka i helvetet igen. Hettan är olidlig, då
lågorna slukar allt i sin väg. Hästarnas panikslagna och
utdragna dödsskrin då stallet brinner ned till grunden ekar ännu
inuti hans huvud. Maktlös ser han Djävulens hantlangare tvinga
tillbaka familjen in i gårdens kök och binda fast dem vid stolarna.
Födelsedags-tårtan står fortfarande på bordet, de
tänder ljusen innan de drar med honom ut. Dörrarna och fönstren
bommas för och de sätter eld på gården. De stannar
tillräckligt länge för att se lågorna stiga upp mot
skyn, först då elden fått ordentligt fäste släpper
de honom. Djävulen hånskrattar åt honom och säger
Grattis på födelsedagen. Du får inte blåsa ut
ljusen på tårtan, men om du kan stoppa elden kanske du kan
rädda din familj. Han slänger åt honom en silverdollar
och lägger till Köp dig en present, du lär ju inte få
så många andra.
Hettan är olidlig och röken nästan kväver honom. Det brinner för mycket och för snabbt, det vatten han får fram ur brunnen räcker inte. Han försöker ta sig in för att befria de andra, men lågorna står som en skyddande mur. Han klarar det inte, hjälplös tvingas han se gården förtäras av elden och sin familj med den. Där och då svär han att hämnas, att förpassa Djävulen tillbaka till helvetet tillsammans med hans förbannade dollar. Han har sett Djävulens ansikte, varenda drag har etsat sig in i hans medvetande.
Nu, efter alla dessa år närmar sig uppgörelsens stund.
Djävulen själv är inom räckhåll. Han
försöker få de andra att öka farten, att inse hur viktigt
det är att de kommer fram snabbt. Djävulen skall inte få
glida honom ur händerna igen.
Dollartrilogin är en sammanhängande äventyrskampanj som utspelar sig i tre fristående delar. Varje del kan spelas för sig, och fortfarande kännas som ett avslutat äventyr. Samtidigt får de som följer med genom samtliga delar en bättre totalupplevelse. Vi tycker att kampanjspel är kul, både i vanliga fall och på konvent. Samtidigt gör kampanjupplägget att förutsättningarna för äventyren blir lite speciella: det finns omständigheter som är kända av oss som konstruktörer som vi inte kunnat ta upp i tidigare delar, men som nu förhoppningsvis får sin fullständiga förklaring. Inte ens spelledarna har vetat allt förrän nu... Spelarna får all den information de behöver om vad som hänt hittills på sina rollformulär. Det är förvisso kortfattat, men borde räcka för de flesta behov. Känner du som spelledare att du vill ge dem mer kött på benen kring någon enskild episod är det upp till dig. En annan följd av att det är en kampanj är att det varit extra viktigt att storyn berättas. Då tidigare äventyr haft i uppgift att leda vidare till denna avslutande del har vi velat att rollpersonerna skall ha fått ta del av hela den historia som utspelat sig. Äventyret är till sin struktur upplagt i ett antal scener. Många sker alldeles oavsett hur rollpersonerna agerar, andra beror helt på dem. Ett annat nyckelord i äventyret är tempo. Spelledarens ansvar är att hålla ett högt tempo, att hela tiden ha tryck i storyn och i äventyrets händelser. Det är också ett sätt att se till att alla spelgrupper får en likartad spelupplevelse.
Sist, men inte minst, är det viktigt att ni har kul när
ni spelar både du som spelledare och spelarna.
|