av Anders Blixt
Kärnvapen är de mest destruktiva vapen som mänskligheten
har skapat och endast med sådana kan människorna hota jordens
nya herrar. Därför fruktar byrr kärnvapen i människohänder.
När vår planet ockuperades fanns där tusentals stridsspetsar
— bl a i USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, Kina, Israel och Indien
— och en del har kommit på avvägar sedan dess. Byrrs säkerhetstjänst
har givit högsta prioritet åt att uppspåra och oskadliggöra
sådana.
Det finns många typer av kärnvapen: artillerigranater,
flygplansbomber, torpeder, sjöminor eller robotstridsspetsar. USA
och Ryssland hade alla typer, medan andra kärnvapenstater nöjde
sig med att bestycka flygplan och robotar.
Det är ingalunda lätt att armera ett kärnvapen
så att det kan detonera. Man behöver tillgång till en
utbildad tekniker eller till gamla handböcker för jobbet. Skälet
är enkelt; militärer vill inte att ett vapen ska detonera av
misstag.
Denna artikel innehåller enkla regler för hur
kärnvapenexplosioner fungerar i spelet. Här visas hur förödande
sådana är och att det därför är lämpligt
att låta dem vara mycket sällsynta. Det bör poängteras
att verkligheten är värre; av spelbarhetsskäl har många
skadeeffekter utelämnats.
Det finns kraftfullare kärnvapen än de atombomer
som anges i tabellen, men sådana är vätebomber, vilka är
avsevärt mer komplicerade konstruktioner. De har sannolikt blivit
oanvändbara eftersom de har förvarats utan underhåll i
30 år.
Skadeutsträckning från
detonationspunkten
| Styrka |
Krater* |
Radie A |
Radie B |
Radie C |
EMP |
| 0,2 kt° |
50 m |
500 m |
2 km |
4 km |
4 km |
| 2 kt |
100 m |
1 km |
4 km |
8 km |
16 km |
| 20 kt |
200 m |
2 km |
8 km |
16 km |
48 km |
| 200 kt† |
400 m |
4 km |
16 km |
32 km |
192 km |
*Bildas endast när bomben detonerar vid markytan.
°Artillerigranater har sällan högre sprängstyrka.
†Kärnvapen med denna sprängstyrka är normalt
robotstridsspetsar.
Tryckvågen
En kärnexplosion skapar en tryckvåg som sveper
ut från detonationspunkten som en våldsam storm med en hastighet
av 330 m/s. Det dröjer alltså en viss tid från explosionsögonblicket
tills personer, byggnader eller föremål drabbas av tryckvågsskador,
till skillnad från de omedelbara effekter som vållas av hetta
och ljus. En person kan därför hinna kasta sig i skydd mot kringflygande
föremål.
Skaderadie A
Inom skaderadie A utplånas allt (liv, byggnader,
föremål) av hetta, strålning och tryckvåg vid explosionsögonblicket.
Skaderadie B
Inom skaderadie B antänds allt brännbart (trä,
tyg, plast, färg, etc) i explosionsögonblicket. Vidare skadas
alla byggnader allvarligt av tryckvågen (bl a krossas alla glasrutor)
och löper stor risk (50%-80% beroende på robustheten) att störta
samman. Även fordon blir illa åtgångna.
En person som vistas inom skaderadie B drabbas av följande
skador:
Hetta: Kläderna fattar omedelbart eld av explosionens
värmestrålning.
Synskador: Explosionens starka ljus kan skada oskyddade
ögon. Den som ser mot explosionen förblindas omedelbart i 2T10
minuter och löper 20% risk att förlora synen permanent. Även
om han inte blir blind, minskas IAK permanent med 2 på grund av skador
på näthinnorna.
Tryckvågsskador: Han utsätts för en explosionsattack
med CV 14. Byggnader och fordon skyddar inte. (Endast välbyggda skyddsrum
ger effektivt skydd.) 50% chans att förlora hörseln permanent.
Dessutom får han omfattande skador av kringflygande föremål
och splitter om han inte har lyckats hitta ett mycket bra skydd mot sådana,
t ex ett djupt skyttevärn. (Slå 1T100 för varje kroppsdel:
01-10 dödlig skada, 11-20 kritisk skada, 21-60 svår skada, 61-80
allvarlig skada, 81-00 lätt skada.)
Strålskador: Inom några timmar blir han svårt
sjuk med kräkningar, svaghet, håravfall och bölder och
kan inte agera aktivt. 20% risk att dö inom 2T10 dygn. Överlevande
tillfrisknar inom två månader. FYS, STY och SMI minskar dock
permanent med 2 på grund av allmänna skador på hela kroppen.
Skaderadie C
Inom skaderadie C löper byggnader en viss risk (30%-40%)
att störta samman på grund av tryckvågen.
En person som vistas inom skaderadie C drabbas av följande
skador:
Synskador: Den som ser mot explosionen förblindas
omedelbart i 1T10 minuter.
Tryckvågsskador: Han utsätts för en explosionsattack
med CV 7 (endast välbyggda skyddsrum ger skydd.) Dessutom är
det stor risk att varje kroppsdel skadas av kringflygande föremål
eller splitter om han inte har lyckats hitta ett bra skydd. (Slå
1T100 för varje kroppsdel: 01-05 dödlig skada, 06-10 kritisk
skada, 11-30 svår skada, 31-60 allvarlig skada, 61-90 lätt skada,
91-00 ingen skada.)
Strålskador: Han drabbas inom några timmar
av kräkningar, svaghet, håravfall och bölder som varar
1T10 dygn. Han kan inte agera aktivt under den tiden. FYS minskar permanent
med 1 på grund av allmänna skador på hela kroppen.
Utanför Skaderadie
C
Även långt utanför skaderadie C kan man
drabbas av obehag av en kärnexplosion. En person som tittar på
explosionen med oskyddade ögon förblindas momentant, vilket kan
vara farligt om han kör ett fordon. Tryckvågen hörs och
känns, även om den inte vållar några direkta skador.
Elektromagetisk puls (EMP)
En kärnexplosion ger en kraftig puls av elektromagnetisk
strålning som inte påverkar människor, men som skadar
oskyddad elektronik genom att generera elströmmar i den. Inom tabellens
EMP-radie förstörs all oskyddad elektronik. Inom dubbla EMP-radien
får elektroniken allvarliga funktionsstörningar under 2T10 minuter.
Det är lätt att skydda elektronisk utrustning
mot EMP genom att t ex placera den i en bur av metallnät (en s k Faradays
bur). Mänskliga militärfordons elektronik är oftast skyddad.
All byrr-elektronik är EMP-säker.
©Anders Blixt 1998 |