Camarillans guldålder

Nattens Europa
1770-talet kan kallas för Camarillans guldålder, och det är inte utan anledning. Det kaotiska 1600-talet, med kontinuerliga strider mot Sabbaten, är över. Anark-upproret har blivit kuvat, och inkvisitionen har runnit ut i sanden. Vetenskapen är högsta mode i societeten, och Maskeraden har slagit igenom. Camarillans sju klaner har etablerat ett järngrepp över Europa.

Men samtidigt har de många framgångarna gjort de äldste oförsiktiga eller – ännu värre – kortsiktiga. De är nöjda med att se hur de upproriska unga flyr till kolonierna som har blivit till något av en soptipp för misslyckade Kainiter, men denna attityd kommer att kosta den europeiska eliten en hel del politisk makt i framtiden. Den låter också Sabbaten överleva, eftersom de äldste inte anser att de är värda att förfölja över Atlanten. För att göra saken värre har de gångna segrarna också fört med sig djup inre splittring, nu när det inte längre finns någon yttre fiende att oroa sig för. Ventrue och Tremere kämpar om makten över Östeuropa, och i Västeuropa är rivaliteten mellan Ventrue och Toreador (för att inte tala om rivaliteterna inom respektive klan) bittrare än någonsin.

Västeuropa
Västeuropa utgör Camarillans hjärtland, där man härskar oinskränkt. Anarkerna har undertryckts hårdhänt. Spanien är det enda land där det råder någon som helst tvist om makten. Här slåss äldre av ett flertal olika klaner mot varandra: Toreador, Tremere, Ventrue, och Brujah om vartannat. Den iberiska halvön är också det enda området där Sabbaten och Anarkerna har någon större närvaro i väst. De äldste är alltför internt splittrade för att kunna sätta effektivt stopp för dem.

England, Frankrike och Nederländerna är förstås en helt annan historia. De Anarker som har lyckats överleva de äldstes pogromer lever på ständig flykt från lagens långa arm. Blodsjakt är bara ett alltför vanligt instrument för att slå ner på rebelliska unga. Den behandlingen medför naturligtvis också att missnöjet jäser. Det är nu bara en tidsfråga innan tryckkokaren exploderar, speciellt i Frankrike där Toreador-regimen har varit minst sagt diktatorisk. Särskilt Nosferatu har fått lida under deras intoleranta styre.

Centraleuropa
Ju längre österut, desto mindre enhetlig är Camarillans kontroll. Detta märks i de tyska staterna, där det pågår ständiga fejder. Det är framför allt Ventrue-fraktioner som slåss om makten utan att lyckas nå något avgörande. Österrike, med dess hjärta Wien, är ett undantag. Tremere har lyckats försäkra sig om makten, och har förvandlat huvudstaden till ett av den europeiska civilisationens centra. Nu förtiden dras Toreador till denna musikens huvudstad som mal till en lykta.

Östeuropa
Stora delar av Östeuropa är fortfarande höljt i medeltida okunnighet och mörker. Det järngrepp Tzimisce hade över landet har satt sina spår. Men även hit har upplysningen nu äntligen börjat nå. I början av 1700-talet gjorde Camarillan en stor offensiv in i det som traditionellt varit Tzimisces ointagliga fästning: Ryssland. En stor modernisering inleddes av den Ventrue-influerade Peter den Store. Nu sitter sitter Katarina den Stora på tronen, och Ryssland räknas som en av Europas stormakter. Gangrel och Ravnos må färdas fritt i landet, men Camarillan – och civilisationen (...deras egen tolkning) – är här för att stanna.

Andra världsdelar
Amerika
Det är framför allt de nordamerikanska kolonierna som har fått känna av den exodus av Kainiter som har dragit över Europa. Hit har de av olika skäl kommit från alla delar av den Gamla Världen. En del unga Ventrue, Toreador och Tremere har tagit sig hit i jakt på jung-fruelig mark att lägga under sig, för att kunna skapa sig ett namn i framtiden. Makten i Europa sitter ju säkert i de äldres händer.

Men Nordamerika är också de unga rebellernas länder. Det är hit alla de missnöjda och Blodsjagade har sökt sin tillflykt. Också Sabbaten har kommit hit i stora skaror efter att ha förlorat fotfästet i Europa. Missnöjet bland kolonisterna har varit lätt att bygga på. Detta decennium ser det första lyckade Anarkupproret, ett uppror som kom att inspirera de som stannat i Europa under de kommande 50 åren. Marguerite Foccard och Crispus Attucks är två drivande Brujah-revolutionärer. Men framför allt är det Sabbaten som leder kampen, eftersom Brujah – som alltid – lider av intern splittring.

Ju länge söderut man kommer i de amerikanska kolonierna desto mindre Camarilla hittar man. I Mexiko City regerar Sabbaten, och många delar av Sydamerika har sett en växande skara Setiter etablera sig. Kustbandet i Brazilien och Argetina behärskas dock fortfarande av Camarilla-städer, om än inte säkra sådana.

Afrika
Afrika är fortfarande till stora delar okänt. Vissa kustområden är ockuperade och koloniserade av någon europeisk stat, men den ursprungliga mystiken finns kvar, och de infödda övernaturliga har mycket att säga till om.

Asien
Asien är den enda kontinent (utom Australien som inte börjar utforskas förrän detta årtionde) som inte har blivit dominerat av Europa. Varje försök som har gjorts att finna fotfäste här (utom i Indien) har misslyckats. Vad som finns här är och förblir ett mysterium.

En kort presentation av klanerna
Brujah
Upplysningstiden erbjuder både problem och möjligheter för den rebelliska klanen. Å ena sidan har Europas kungahus ett säkert grepp om makten, och de äldre klanerna Ventrue-Tremere-Toreador styr despotiskt genom sina agenter. Det har tvingat många av de yngre i exil, och en folkvandring till kolonierna har pågått under en längre period.

Å andra sidan är detta tiden då tankarna kring liberalismen och de mänskliga rättigheterna började ta form. Den filosofiska väckelsen som har gått igenom den europeiska societeten har varit en guldgruva för de idealister som finns bland klanen, och de känner nu att de får allt mer makt när fler och fler dödliga grupper formas till motstånd mot kungahusen. Den gamle grekiska idealisten Critias har blivit en av de främsta i den ideologiska kampen. Hans kontinuerliga brevväxling med Benjamin Franklin satte säkerligen vissa spår i den blivande amerikanska konstitutionen.

Gangrel
Gangrel är en av de klaner som lidit mest under denna s.k. upplysning. Fortfarande är stora delar av vildmarken i Europa orörd, men nu har industrialisering börjat komma igång i England, och befolkningsexplosionen i Västeuropa har trängt undan de traditionella Gangrel som fanns där. De har istället tagit sin tillflykt till Östeuropa eller kolonierna. där det fortfarande finns mycket vildmark kvar för de vilda att fröjdas i. De som är kvar i väst tenderar att alliera sig med Brujah och upprorsmakare mot de äldre klanerna.

Nosferatu
Nosferatu är något ambivalent inför den nya världsordningen. Den höjda levnadsstandard och befolkningsökning som har kommit efter renässansen har medfört tillbyggnader i de största städerna, vilket Nosferatu har varit snabba att dra nytta av. Vidare har adeln en viss tendens att bygga sina enorma palats med gott om hemliga utrymmen och skrymslen.

Däremot finns en intolerabel skönhets- och perfektionssträvan under denna tid som bara ...urrrrk.... Toreador kan tycka om, och Toreador är under detta århundrade en mycket hatad klan för alla de övergrepp som begås mot Nosferatu i skönhetens namn.

Toreador
Detta är denna klans tidsålder, det finns ingen tvekan om det. I Wien komponerar ett musikaliskt geni vid namn Wolfgang Amadeus Mozart mästerverk efter mästerverk. I Frankrike, England och Italien är konst det högsta uttrycket för kultur, och hoven i respektive land är överdådiga i sin prakt. Klanens ideal gör sig kända överallt. Till och med krig ska föras iförda praktfulla uniformer, med soldaterna på vackra led. Franska är ett världsspråk som alla civiliserade människor talar. Kan det bli bättre?

Klanen upplever en blomstringstid som inte har haft sin like sedan Rom, om ens då. De unga Toreadorerna tillför liv och passion med sina insikter i den nya tidens konstarter, vare sig det gäller målning, poesi, skönlitteratur eller musik. De äldre kommer till sin fulla rätt i de praktfulla salongerna där ingen lyx är för god, och tungan i sanning är mäktigare och mycket vassare än pålen!

Tremere
Tremere far inte illa i en atmosfär av vetenskap och upplysning, som man skulle kunna tro. Tvärtom, i societeten är ockultism ganska populärt som underhållning. Från skuggorna kan Trollkarlsklanen agera utan att oroa sig för den numera obetydliga inkvisitionen.

Ventrue
Ventrue skördar nästan lika stora framgångar som Toreador. De har absolut makt över England, och har börjat ta över i de länder som Tzimisce har lämnat bakom sig. Däremot är de oerhört splittrade i de tyska småstaterna. Preussen är det område där det råder störst intern enighet i klanen. Man har enat sig för att utgöra en motvikt mot den stigande makten från Österrikes Tremere.

Sabbaten
Sabbaten har vid det här laget blivit en färdig sekt, men efter de långa krigen under 1600-talet som man förlorade, har sekten nu trätt in i en ny epok; man har (i likhet med andra Anarker) i stora skaror emigrerat från det Camarilla-dominerade Europa till kolonierna, framför allt de nordamerikanska. Där har man gått hårt fram för att etablera sig och det amerikanska frihetskriget har blivit det perfekta redskapet för att kunna erövra nya domäner. Också i Mexiko har man lyckats dominera. Mexico City är redan deras huvudfäste, och kommer så att förbli in i det 20:e århundradet.

Assamiter
Assamiterna är vid den här tiden åter en makt att räkna med, trots deras nederlag efter Anarkupproret. Däremot utgör de inte längre ett direkt hot mot Camarillan på det sätt de en gång var. De dominerar Turkiet och den muslimska världen, och Turkiet är vid den här tiden en av Europas stormakter. Man har exempelvis erövrat Balkanhalvön, och för ofta krig mot exempelvis Ryssland. Och dit turkarna går, går Assamiterna.

Giovanni
Den senast tillkomna klanen i vampyrernas värld. Alla ser ännu på klanen med stor skepsis, och man är synnerligen glad att de italienska nekromantikerna inte har varit intresserade av att gå med i Camarillan. Giovanni har koncentrerat sig på att bli etablerade och jaga ner vad som återstod av Cappadocierna. Detta har de nu lyckats med, och deras grepp över Norditalien, centrerat kring Venedig, är obestridligt. Detta århundrade har präglats av Augustus Giovannis köpslående med den mystiske Capuchin, och den följande jakten på Cappadocios sista blod.

Ravnos
Denna klan har hamnat på samhällets absoluta botten. Klanen är om möjligt mer avskydd än både Anarker, Sabbat och Nosferatu. Efter att ha trott på en framtid i Europa har de mött samma intolerans mot sitt folk som överallt annars. Ingen vill veta av dem, och deras politiska makt begränsar sig till tillfällig opportunism. Detta något svala mottagande har fått vissa Ravnos att följa Sabbatens och Brujahs exempel och ge sig av till kolonierna i jakten på en plats att starta på nytt igen.

Setiterna
Sets disciplar har traditionellt fört en existens där de mest behöver oroa sig för Assamiterna, eftersom de två klanerna försöker få kontroll över samma områden. Nyligen har klanen lyckats etablera sig i Sydamerika, där Camarillans intressen har varit svaga, men också den södra delen av Nordamerika (de blivande sydstaterna) har fickor av Setiter.

Kampanjidéer
Utforska det okända
Upptäck nya länder! Hitta nya infödingar och drick deras blod! Eller fall offer för deras försvarare. De outforskade delarna av världen gömmer många hemligheter. Det finns fortfarande de som hävdar att El Dorado vänter på den djärva äventyrare som vågar trotsa Amazonas faror. I de mörkaste delarna av Afrika ruvar okända övernaturliga skatter. Australien är den senaste kontinent som européerna har upptäckt, men vem har modet att åka dit först? Eller varför inte utforska den ännu orörda nordamerikanska västern? Som sagt, riskerna är stora och många av de som prövar sin lycka kommer aldrig tillbaka. Men de nya länderna erbjuder också oändliga möjligheter för dem som är först på plats för att kräva egna Domäner.

Societetsliv
Hoven i Europa erbjuder måhända inte lika snabba vinster som kolonierna för den unge, men man åtnjuter åtminstone Camarilllans beskydd från andra fiender. Ett beskydd som förvisso inte sträcker sig till de ränker som smids vid hoven. Intrigerna är oändliga när makthungriga Kainiter gör allt de kan för att vinna terräng i det politiska rävspelet. I Paris kan ett oförsiktigt höjt ögonbryn innebära slutet för den som begår misstaget. I Wiens klittrande salonger står dessutom Tremeres förnämsta samling i tystnad och iaktar det eviga schackpartiet.

Ung rebell
Detta är en ny tid. Det är äntligen dags att göra upp med gamla förlegade samhällsformer. Den som inte står ut med Toreadorsalonger eller Ventruediktat kan kasta sig in i befrielsen av de brittiska kolonierna i Nordamerika. Eller gör du kanske tvärtom ditt yttersta för att i konungens namn slå ihjäl de leda rebellerna som har fått för sig att de inte längre ska tillhöra imperiet? En framgångsrik instats i kriget kan försäkra din framtid inom Camarillan. En tredje variant på temat rekommenderas bara för de slugaste och modigaste (eller dummaste...), för Anarker och rebeller behövs också i Europa, där de äldres tyranni drabbar de unga hårt. Vågar du anta utmaningen?

För sektens överlevnad
För Sabbaten har Anarkkriget aldrig tagit slut, och nu mot slutet av 1700-talet är det en sanning så god som någon. Nu gäller det sektens överlevnad, och man måste finna sig en ny plats att bygga upp sin styrka. Måhända har just din grupp utsetts som arriärgarde att försvara någon av de sista bastionerna i Europa. Eller är ni infiltratörer i någon ung Camarilla-stad i Nordamerika? Ni kanske är stormtrupperna i en pågående offensiv mot en belägrad stad. En sådan existens kan visa sig vara kort och intensiv, men alla måste göra sitt yttersta för sekten, för Saken!