Spelledarpersoner

Wonpaa

Gardir Buloin

Vid 31 års ålder har han en ovanlig lång karriär på ansvarsfyllda poster bakom sig. Gardir Buloin tillhör en i Wonpaa välkänd och inflytelserik fiskarsläkt som sedan många generationer har ägt en stor del av klanens fiskeflotta. Han gjorde sig i mycket unga år känd för att ha "näsa" för var man kunde hitta gott om fisk och hur de kunde tänkas flytta sig. När han var sexton utsågs han till Weirwelaas' Fiskarmästare, ett hedersuppdrag som satte samordnandet av stadens organiserade fiske i hans händer. Detta uppdrag hade han i tio år tills klanhövdingen en stormig höstdag drunknade ute till havs och Buloin valdes till hans efterträdare. Hela klanen ansåg att han visade stor duglighet, men efter knappt ett år kom ett nytt dödsbud; ättehövdingen Ernakk Nariwan från Taaroonaal hade mördats av en fredlös man som ville hämnas för att ha blivit förvisad. Enligt Weamhis' traditioner skall ättens hövdingaskap ges åt en av de tre klanhövdingarna, men Karhan Brothlaar ville inte ha posten och Wathiran Beranir betraktades som alltför Gaaruum-centrerad för att kunna anses neutral. Buloin fick alltså ta sig an det ansvaret.
     Detta var för fyra år sedan, men många tycker idag att han nog var bättre skickad att ta hand om de dagliga detaljbesluten inom klanen än att överblicka ättens mer långsiktiga horisonter. När han måste sätta sig in i olika fakta har han en vana att förlora sig i mängder av små detaljer istället för att försöka gripa de större sammanhang som en ättehövding arbetar med. Han har också svårt att hålla sina åsikter konsekventa, och har ett munväder som snabbt gör allt sådant uppenbart för hans omgivning. Det är främst Buloins personliga charm som gör att han fortfarande är hövding, för bland de tre klanerna åtnjuter han trots allt stor popularitet, om än inte alltid respekt.
     Det senaste året har han åter börjat ägna sig åt sitt älskade fiske i allt högre grad. Han har också blivit mer engagerad i sin klans interna affärer och gör ingen hemlighet av att hans hjärta finns hos Wonpaa. Detta ses inte fördelaktigt för en ättehövding som i teorin skall vara neutral i alla kontakter mellan klanerna. Hans efterträderska Miiraam Woragin ser sig ofta tvungen att ingripa för att han inte skall blanda sig i hennes ansvarsområde. Det leder dock sällan till djupare motsättningar dem emellan, delvis därför att hon också är hans svägerska; Buloin är sedan tolv år gift med Woragins yngre syster Ulimien. De har däremot (till klanens skvallertanters munterhet) inte fått några barn.

Faktum är att Buloin har börjat vantrivas med sin post. Inget han företagit sig på senare tid har gått som han har velat, och han önskar att han hade stannat kvar som klanhövding istället för att ge sig in i ättens affärer. Den skandal som hans oduglige kusin Teldir orsakade i Mafuu var droppen; Buloin skulle avgå idag om han bara kunde hitta en villig efterträdare. Tills vidare håller han dock god min för folkets skull. Han fruktar med viss rätt att ätten skulle splittras om den förlorade sin hövding.

Här är en helfigursbild av Gardir Buloin.

Miiraam Woragin

Woragin har praktiskt taget växt upp i Weirwelaas' hamn. Hennes far är en välkänd köpman som ofta tog henne med sig på sina resor när hon var barn. Hon lärde sig då mer än de flesta om var man kan hitta varor, folk som kan tillverka dem eller folk som kan tänkas vilja köpa dem. När klanen för fyra år sedan valde henne till hövding fick hon helt nya möjligheter att kunna använda sina kunskaper. Få människor har idag en så god överblick av regionens köpenskaper som Woragin. Hon innehar också detaljerad information om vissa av de mer ljusskygga affärer som görs med de omgivande klanerna, och är därför farlig för många inflytelserika personer.
     Hennes man, Sarshan Woragin, är en ung, talför och driftig handelsman som reser med gods uppför Rahagaamæ ända till de avlägsna klanerna i Khelaryn. Han är ofta bortrest långa tider och hela Wonpaa gläds när deras hövding återförenas med sin man, för hon blir ibland dyster och melankolisk när han förblir borta längre än väntat. Många av Khelamhis' barder har sett uppslag till sorgsna ballader i detta faktum. Paret Woragins förhållande är därför ett av de mest omtalade i Nordlandet, även om de flesta av dessa poem tenderar att överdriva hennes saknad. Elaka tungor, särskilt bland köpmännen i Siimweeli, hävdar att Sarshan Woragin drar fördel av sin hustrus position för att komma åt bra varor och skaffa sig svåråtkomlig information om goda marknader, men detta är osanning. Han har själv förtjänat sin framgång och hon ger honom inga speciella favörer framför andra handelsmän. Sant är däremot att flera andra klanhövdingar gärna bedriver handel med honom i hopp om att stärka sina relationer till Wonpaaklanen.
     Som person har dock Miiraam Woragin många brister. Ofta kan hon oavsiktligt göra folk illa i sin burdusa affärsmässighet och hennes pinsamma oförmåga att hantera alkohol är välkänd i hela ätten. Ytterst kommer detta faktiskt av hennes synbara oförmåga att föda barn, något som kan vara lika förödmjukande för en khelataarisk hustru som impotens är för en karl. Woragin känner sig misslyckad som kvinna och försöker istället vinna framgång på andra områden. Ibland är resultatet mindre än lyckat.

Evelber Geelymohn

Geelymohn har arbetat med smide i hela sitt liv, liksom hans far före honom, och irriterades redan i tonåren av hur opålitliga klanens svärd kunde vara. Tunna svärd vajade och rörde sig som ormar i hans händer, och grova svärd var tröga och otympliga: "Som att slåss med en stock", som han uttryckte det. Han började därför arbeta på att konstruera ett vapen som inte begränsar den som använder det. Under många års tid experimenterade han med olika legeringar, utforskade balansen mellan smidighet och tyngd, och smidde hela arsenaler av klingor som han senare smälte ner igen. Slutligen hade han fått fram en solid, ren design som han gradvis har förfinat tills de svärd han idag skapar är identiska och inte ens till utseendet olika varandra. Trots vad skrytsamma ägare till sådana vapen påstår slåss man inte bättre med ett av Geelymohns svärd - det var aldrig vad han strävade efter - men han garanterar att det inte sviker en när man utför en manöver.
     Det tar honom 3-5 veckor att tillverka ett svärd som han är nöjd med, men om man har tur har han några färdiga klingor i lager. Han är dock mycket nogräknad med vem han säljer dem till; den köpare som inte kommer från Wonpaa måste besvara en mängd ingående frågor om sin härkomst och bekantskapskrets innan det blir affär. Geelymohn kan inte försörja sig på bara svärdssmide, så merparten av sortimentet består av knivar, liar och allehanda köksverktyg. Hans filéknivar är mycket uppskattade av klanens kvinnor.

De flesta inom Wonpaa vet att han ibland blir svårt deprimerad, men ingen känner till anledningen. I allmänhet tror man att han bara "är sån". Sanningen är dock mer dunkel än så; Geelymohn forskade bland många olika källor i sina försök att bättre förstå järnets beskaffenhet, bl.a. en magiker som fick honom att förstå metallens rena, konsekventa elementarsubstans och den sällsamma älskog som Goor och Thyliab utför varje gång en smed sätter järn i ässjan. Detta har hjälpt Geelymohn att kunna smida på järnets egna villkor och få fram ypperliga skapelser, men det har också fått honom att förakta köttets natur. Han äcklas av den organiska materiens kladdiga kaos och ber till gudarna att få bli återfödd som en bergsande efter sin död.
     Han har aldrig talat om detta med någon. Inte ens med sin fru, som undrar varför han aldrig vill älska med henne nuförtiden.

Volem Windanic

Han talar med märkbar sydlandsdialekt, och om man frågar honom själv om han födelseklan svarar han 'långt i söder'. Han kommer egentligen från klanen Wiludein i ättelandet Mynsonib men tyckte att tillvaron där var kvävande för en bard. De andra i klanen såg honom mest som arbetsskygg, och när hans bror gick med i KhelinnOrden packade han sin ryggsäck och följde efter. Inte många vet att brodern också finns i Weamhis - han ingår i Kaalan Elodhains grupp - men Volem har numera egna orsaker att hålla till här.
     När han inte befinner sig på resande fot håller han oftast till på värdshuset Spjutet och Vagnen i Weirwelaas, där ett rum alltid står reserverat åt honom. Han vistas hos Wonpaa så ofta att flera nästan räknar honom som en medlem av klanen.

Många, bland annat Gardir Buloin, ser honom som en tillgång men andra tycker att Windanic tar en lite för aktiv roll i de skeenden han skildrar, att han är en skvallerbytta som blandar sig i saker som han inte har med att göra. Ingen skulle tänka sig att tysta honom - barder är fredade genom urgamla tabun - men många skulle gärna vilja censurera en del av hans lyrik.
     Rollpersonerna kan ha nytta av Windanic som informationskälla och understödjare. Han har en egendomlig förmåga att kunna dyka upp när man som minst väntar sig honom, på platser som vore de sista man kunde gissa att han besökte. Han älskar att sprida nyheter, och det han inte vet kan han i allmänhet ta reda på. Den unge barden gör dock ingenting gratis, men han sparar sig ofta med ett 'Du får bli skyldig mig en gentjänst.' Det är inget tomt prat; förr eller senare dyker han upp för att kräva in den.
     Han vet däremot inte stort mer än andra om det saknade guldet från Gaaruum. Då guldgruvan hittades befann han sig hos Siimweeli och fick höra talas om den i efterhand. Han förbannar sin för en gångs skull dåliga planering och åker nu som en skottspole mellan klanerna för att försöka ta igen den information han missat.

Gaaruum

Wathiran Beranir

Beranir var för många år sedan klanens störste boldtaar, liksom hans far hade varit före honom, och han visar som hövding fortfarande en stark dragning åt det krigiska. När han klär upp sig inför ett ting tar han inte på sig rock och mantel; han sätter på sig sin läderrustning. Ett blankt långsvärd vid namn Rrochanur, som i många generationer har gått i arv inom familjen Beranir, hänger alltid vid hans sida då han visar sig offentligt. Gardir Buloin har gjort ett undantag för honom vad gäller förbudet att bära vapen under ättetinget, för han vet att blodklanens hövding ändå inte kan använda det mot någon.
     Det var vid en mindre gränsdispyt mot Mafuuklanen för snart femton år sedan som Beranir förlorade sina krafter. Han fick en elakartad infektion efter en strid då en motståndares svärd punkterade hans bröstkorg. Han överlevde, men sjukdomen förstörde hans ena lunga och därigenom hans kondition. Sedan dess blir han trött och orkeslös efter bara några minuters arbete och skulle i en strid vara fullständigt utmattad efter ett par manövrer. Hans dagar som krigare fick alltså ett abrupt och ganska snöpligt slut i och med detta.
     När den förre klanhövdingen trädde tillbaka för att ägna sig åt sina barnbarn valdes Beranir till hans efterträdare, lika mycket av sympati för den frustrerade gamle kämpen som av respekt för hans skicklighet.

Beranirs hustru är en huslig och tystlåten kvinna vid namn Kylaara som mycket sällan sätter sin fot utanför parets gård. Inte ens de som besöker dem brukar se särskilt mycket av henne, och de flesta anser inte att hon har något nämnvärt inflytande över sin man. Deras förhållande går dock djupare än folk tror; om något skulle hända Kylaara Beranir skulle klanen mycket snabbt finna sig i behov av en ny hövding, för hon är lika dyrbar för honom som livet självt.
     De har två döttrar varav den yngsta fortfarande bor kvar i föräldrarhemmet. Hon heter Cinnæ och är ett styvnackat yrväder med sexton vintrar bakom sig. Beranir skulle gärna se henne bli hustru till boldtaaren Ædar Miirawir, som också bor i hövdingagården, och Cinnæ själv är definitivt av samma åsikt. Den unge mannens intresse för flickan går heller inte att missta sig på, men han brukar ändå undvika samtalsämnet när hövdingen för det på tal och har inte gjort några inviter till henne. Alla inblandade vet dock att Cinnæ Beranir inte låter sig undflys så lätt.

Här är en helfigursbild av Wathiran Beranir.

Rahag Caarnoci

Med sina 32 år på nacken är Caarnoci den äldste av klanens ännu aktiva boldtaarer. Sin vapenträning grundlade han i de tidiga barnaåren; hans nedsupne far brukade ofta slå honom, och så fort han var stor nog började han slå tillbaka. Det resulterade naturligtvis i att fadern mörbultade honom än värre och snart nog utkämpade de reguljära tvekamper i hemmet med (vanligen) trubbiga vapen. Flera gånger fick han allvarliga skador som gjorde honom sängliggande veckor i sträck. Av denna uppväxt fick han ypperliga stridserfarenheter och lärde sig att ignorera smärta och skräck, men tyvärr också att bemöta varje typ av motstånd med våld och hot om våld. Bestens sällskap är allt annat än trevligt.
     När han var 16 inträffade till slut det som många väntat sig i flera år - fadern slog i ett berusat raseriutbrott ihjäl sin fru. Han dömdes fredlös av tinget och jagades ut i Hintaars ödemarker medan Rahag stannade kvar på gården med sin syster och fortsatte arbetet i familjens lilla gruva. De har aldrig varit särskilt sällskapliga utan håller sig för sig själva. Besten kommer ibland ner till Taaroni för att sälja sin malm i Rahlbalaasin och uträtta en del ärenden, men lämnar byn igen så fort han kan. Den övriga släkten Caarnoci tycker att syskonen är en murken gren av familjeträdet och har inte mer kontakt med dem än nödvändigt.

Rahag Caarnoci är sanningen att säga ganska dum. Hans tankevärld är mycket fyrkantig och svartvit, och uppbyggd kring idén att den som är störst och starkast har rätt. Klanen hedrar honom ändå, på grund av den nytta de har av honom som klankrigare.
     Hans syster Torcaala är en av Gaaruums minst kända personer. Hon visar sig ytterligt sällan och lämnar bara undantagsvis den gård som hon och Rahag bebor på Luugeemeniths nordostsluttning. Klanens äldre kvinnor håller ett rykte igång om att brodern håller henne kvar där mot sin vilja, men det är egentligen Torcaala själv som inte vill ha med andra människor att göra. Rahag är det enda sällskap hon behöver och den ende som kan umgås med henne, för under hennes försynta yttre döljer sig en mycket osund och sjuk hjärna. Bestens labila humör har till stor del sin grund i systerns ständiga närvaro. Torcaala är hur som helst starkt beroende av sin bror, och när han försvinner faller botten ur hela hennes tillvaro. Hon är då villig att ta till hur drastiska åtgärder som helst för att få honom tillbaka.

Meeleis och Berethan Engarth

De växte upp i Gaaruums sparsamt befolkade norra del där markerna övergår till vildland. Deras far dog när bröderna var små och modern kunde inte jaga. För att skaffa mat och försvara gården var de därför tvungna att lära sig hantera vapen så fort de var starka nog att lyfta dem. Naturligtvis var ingen av dem kapabla att möta rovdjur eller fiender på egen hand, så de agerade alltid i par; två småpojkar slåss bättre än en, och båda är dubbelhänta.
     Mot alla odds överlevde de oerfarna bröderna sina första år som utbygdsjägare och växte i både storlek och skicklighet. När deras mor så småningom dog i sotsäng blev deras resor hemifrån allt längre, tills de slutligen lämnade gården helt och hållet. Under 980-talet började de flacka runt i sydvästra Weamhis och klarade sig bra på sina erfarenheter från vildmarken. Då började också klanen få upp ögonen för Meeleis' och Berethans talanger. Efter en mindre gränstvist mot Wilegoor där de krossade allt som ens liknade motstånd, tvekade klanhövdingen inte att titulera dem boldtaarer.
     De har dock aldrig slutat strida i tandem och ingen av dem brukar slåss eller jaga på egen hand. Eftersom de är så vana vid att kämpa tillsammans skulle de vara handikappade om de blev separerade; de lämnar alltid garden delvis öppen (+1SG på alla defensiva manövrer för en ensam bror).

Meeleis och Berethan har inget socialt liv att tala om. De tycker inte om att umgås bland folk och trivs bäst på de öde vidderna med bara varandras sällskap. Sedan deras mor dog har de inget fast hem och deras släktingar får bara oregelbundna besök av dem då de har något specifikt ärende. När de vill koppla av hälsar de på ett par klanlösa kvinnor i södra Hintaar som tar emot mat av dem i utbyte mot sällskap i sänghalmen, men ingen i Gaaruum känner till detta.
     För det mesta befinner de sig på vandring i klanlandet för att leta upp och bekämpa vilda djur och missdådare. Majoriteten av blodklanens medlemmar anser bröderna vara originella men nyttiga, och stödjer dem gärna med mat eller tjänster när de visar sig i trakten. Det finns förstås också folk som tycker att de borde skaffa sig ett riktigt yrke istället för att springa runt och försöka leka hjältar, men de känner dem inte. Egentligen är de två bröderna inte i stånd att leva "normala" bofasta liv; de är vid det här laget obotliga särlingar.

Ædar Miirawir

Till sinnelaget är Miirawir egentligen en lugn och anspråkslös person som efter tre år som boldtaar fortfarande föder upp getter för sitt uppehälle. Att göra karriär som krigare var aldrig hans avsikt. Det gläder honom att hans vapenfärdigheter kan vara till nytta för klanen, men innerst inne ser han sig själv mer som en getfarmare än en krigare. Han respekterar också att hans yngre systrar Yma och Ilemien har valt att viga sina liv åt Allmodern även om det grämer honom att tänka på vad några av deras aktiviteter går ut på i praktiken.
     Han bor hos klanhövdingen Wathiran Beranir som gärna skulle vilja se sin dotter Cinnæ gift med honom. Det är ingen överdrift att Miirawir är oerhört fäst vid henne, men han hyser i hemlighet lika varma känslor för Weyhla Kalthean, den blinda rådgiverskan åt Taaroonaals hövding, systern till deras främste boldtaar. Från deras första möte var han fascinerad av hennes blindhet och av möjligheten att lära känna en kvinna som inte kunde påverkas av hans utseende. Så vitt han kan se tycker hon om honom ändå, och hans egen hängivenhet växer varje gång han möter henne på Weamhis' ätteting.
     Hans båda systrar är de enda som vet något om det, och de har genom drömtydning och pikanta ritualer försökt få Allmoderns råd i saken. Genom detta har de övertygats om att deras bror och Weyhla Kalthean är skapta för varandra. De avråder honom med skärpa från att välja någon annan kvinna än henne. Han litar på Ymas och Ilemiens visdom i detta men sätter sig därmed i ett svårt dilemma. Cinnæ Beranir är ett långt lättare byte att vinna, och ett giftermål med hövdingens dotter skulle säkra hans status inom klanen livet ut. Däremot sätter han sin position och sitt anseende på spel om han försmår henne för den politiskt riskabla Weyhla Kalthean från korpklanen - och kan en man verkligen bli lycklig tillsammans med en kvinna som inte har några ögon?

Här är en oavslutad helfigursbild av Ædar Miirawir.

Yma och Ilemien Miirawir

Yma och Ilemien är siimluuri [glädjeflickor], två respekterade Lemina-dyrkare som i sin bostad driver en liten privat sekt tillägnad Allmodern. De bedriver i första hand en verksamhet som rådgivare och, i viss mån, helare. Man vänder sig till dem om man har kärleksbekymmer och behöver fråga någon till råds, om man har problem med utseende, potens, fruktsamhet eller liknande. Både män och kvinnor har alltså användning för deras tjänster. Systrarna är någorlunda kunniga i vissa sorters medicin och är kompetenta barnmorskor, har en del knep vad gäller skönhetsvård och kan till nöds också brygga ihop en kärleksdryck eller två. Som glädjeflickor kan de dessutom konsulteras i samlevnadsfrågor; de kan ju om allt annat misslyckats be Allmodern själv om hjälp.
     Om de inte redan är upptagna (vilket är mycket vanligt) så tillbringar de mer än gärna sina kvällar och nätter i manligt sällskap - mot en mindre ersättning. Det är dock helt frivilligt från deras sida, och de varken vill eller behöver vara trevliga mot män som beter sig ohövligt eller nedlåtande mot dem. Ensamma kvinnor som behöver en väninna att umgås med är också välkomna för en trivsam afton, men en avgift tas ut även i det fallet.
     De två systrarna beslöt redan som små flickor att ägna sina liv i kärlekens tjänst. De flesta, inte minst deras föräldrar, trodde att det bara var ett utslag av romantiska flickfantasier, så de förvånade hela klanen när de i tonåren gjorde allvar av sina planer. Båda två är till synes helt befriade från aggressioner och är vanligen gladlynta, sorglösa och lätta att umgås med. Det är för dem en ödets ironi att deras egen älskade bror Ædar har blivit en av klanens mest fruktade krigare, men de kan inte låta bli att känna stolthet över honom.

Yma och Ilemien brukar inte tala högt om det, men de hyser en dröm om att en dag kunna instifta en regelrätt religiös orden åt Allmodern. Den skulle vara en kärlekens motsvarighet till Allfaderns khelinner, vars hängivelse för våld och blodsspillan stöter de båda systrarna. De planerar att låta en av dem resa till Amonin för att besöka dess glädjehus och höra de flickornas åsikter i frågan. Först måste de bara hitta någon lämplig person som kan eskortera henne.

Taaroonaal

Karhan Brothlaar

Brothlaar arbetade som snickare i en liten by vid nordvästkusten fram till sommaren 990, då klanen föll offer för tre tanganskepp på plundringståg. De lyckades obemärkta ta sig långt in i klanlandets farvatten och hade attackerat flera små byar nära kusten innan nyheten om deras närvaro hann spridas. Medan resten av klanen kallade sig samman till försvar hade dock Brothlaar på eget initiativ redan organiserat en motattack mot dem.
     Med Rainor Kalthean vid sin sida lyckades han hindra ett långskepps hela besättning från att landstiga vid Fooræs mynning, tillräckligt länge för att låta en grupp fiskarhustrur och unga flickor lägga ut och nå havet i en fiskebåt. Tanganerna, som trodde att det var en manöver för att sätta kvinnorna i säkerhet, tog ut sitt skepp på vattnet igen och försökte genskjuta dem. Som planerat seglade de rakt på det skarpa klipprev som finns vid åmynningens östra kant och gick till botten. De tanganer som lyckades simma iland blev skoningslöst nedhuggna av Brothlaar och Kalthean.
     De två andra långskepp som fanns i trakten gav sig av när de blev varse sina kamraters öde. De hade tyvärr redan åstadkommit stora skador för kustborna och lyckats föra med sig några ungdomar till sitt örike som trälar. En av dem var Brothlaars älskade lillasyster Carnara, och många tror att han främst accepterade hövdingatiteln för att kunna skärpa klanens hållning mot piraterna. I alla händelser har hans tanganpolitik under hela hövdingaskapet präglats av skoningslös oförsonlighet.

Brothlaars största problem har ändå inget med hans arbete att göra utan ligger på det personliga planet. Han har två barn, en son och en dotter. Sonen Wathor är bara åtta år gammal, medan dottern Loorana har hunnit fylla sjutton. Hon skapade en familjeskandal förra året när hon flyttade hemifrån och gifte sig med sin egen kusin, Brothlaars brorson Taathev.
     Det äktenskapet är något som man gör klokt i att inte nämna i hövdingens närhet, även om han officiellt har givit Loorana sin välsignelse - han kunde inte annat, eftersom han själv har samma släktförhållande till sin egen hustru. Ffelea Brothlaar är den yngsta dottern till hans faster. De två växte upp tillsammans och lovade varandra evig trohet redan som barn, ett löfte som de senare i livet fullföljde och inte oväntat fick ta strid om med sina släktingar. Ingen av dem hade dock räknat med att deras egen dotter skulle göra samma sak, och de blir synligt obehagliga till mods när Ffeleas lilla systerdotter Iana kommer och hälsar på för att leka med Wathor.

Här är en helfigursbild av Karhan Brothlaar.

Rainor Kalthean

Kalthean har alltid tyckt om att hantera vapen och hade under sin uppväxt turen att ha en av Taaroonaals dåvarande boldtaarer som granne. Denne såg till att ge den unge pojken en gedigen skolning i svärdskonst. När han blev äldre brukade han ofta bege sig till KhelinnOrdens garnison och tjata sig till att få träna med dem. Khelinnerna tyckte att han var en lovande talang och lät honom studera deras olika stridstekniker. Han övervägde att ansöka om medlemskap i KhelinnOrden, men modet svek honom. Istället tog han sig en vacker hustru och bosatte sig i en liten gård vid Fooræ.
     Kalthean deltog i de två senaste klankrig som Taaroonaal varit inblandade i och gjorde mycket bra ifrån sig där, men hans verkliga berömmelse kom med den nu så berömda tanganräden år 990. De anföll hans hem och övermannade honom (de var trettio mot en) men han lyckades slita sig loss, kastade sig över ledaren och krossade hans skalle mellan sina handflator. Det var en gruvligt demoraliserande syn för tanganerna som hellre lättade ankar än kom ivägen för denne jättes blodiga händer. Han sökte sedan upp snickaren Karhan Brothlaar för att utplåna resten av piraterna.
     Brothlaars första åtgärd sedan han valts till ny klanhövding var att utnämna Kalthean till boldtaar. Han och hans familj har sedan flyttat till Worweiræ där han idag är en ledande gestalt inom klanens fiskeflotta.

Han tränar fortfarande svärdskonst så ofta han kan, och har med ledning av sina erfarenheter tagit fram en personlig kampstil som han nu arbetar på att fullända. Taaralen Sershev Azt är mycket intresserad av hans sätt att slåss och har låtit sina khelinner studera hans teknik. Kalthean vill inte verka skrytsam och pratar därför inte om KhelinnOrdens visiter, men hans fru har glatt sett till att sprida ut det i hela klanen.
     Egentligen är han lite blyg och tycker att den uppmärksamhet som klanfränderna visar honom är smått pinsam. Han kan inte höra någon av de många balladerna om sig själv utan att bli generad. Enligt honom är hans lillasyster Weyhla, som blivit en av klanens ledare fastän hon är blind, värd långt fler lovsånger än han.
     Hans åtta år yngre gemål Mæranda är en energisk dam som har en klädbutik i hemmet. Den besöks av kvinnor från hela klanen, så mycket få saker som försiggår i Taaroonaal undgår hennes öron.

Luthana Mooreakh

Nästan ingen utanför hennes närmaste familj känner till det, men Mooreakhs far var en geelbraag och hon har själv ett visst mått av Insikt. Han hade börjat lära henne att uppfatta Urkraften, men blev dräpt av stråtrövare när hon var tolv år, alla sina magiska förmågor till trots. Den desillusionerade Luthana förlorade tron på "trolleri" efter faderns död och började istället öva sig i spjutkamp, med drömmar om att bli en djärv klankrigare.
     När hon var sexton blev hon emellertid tillfångatagen av några Ei-Am-Ire under en exkursion i Hintaar. En schaman som de hade med sig tömde hennes ande på all sin stridsvilja och gjorde henne försvarslös. De bestal flickan på allt hon hade, bakband hennes armar och lät henne gå tillbaka till klanlandet bäst hon kunde. Hon hittades svårt medtagen två dagar senare av en ung bonde vid namn Khaalin Sakhaar, hennes nuvarande make.
     Kort efteråt återupptog hon sina studier av caarigi. Schamanen hade med all önskvärd tydlighet visat hur effektiva dess tekniker kunde vara, så hon började träna upp sig i den esoteriska konsten att bli ett med sitt vapen. För att kunna fullkomna den måste hon emellertid ha ett spjut helt utan defekter och svaga punkter, och i Whhiela fann hon en handelsman som kände till en smidesmästare från Nicatmon. Det stålspjut hon beställde smiddes efter hennes noggranna, personliga specifikationer och kostade en förmögenhet, men för henne var Aluur nyckeln till perfektion.
     Vad hon däremot inte räknat med var att hon samtidigt miste den spänning som gjorde strider intressanta. Istället för att bli en professionell boldag bildade hon familj med sin man Khaalin.

Mooreakh ses av sina klanfränder som en besynnerlig tillgång. Hon slåss lite för "underligt" för att få samma ohöljda hjältestatus som Rainor Kalthean, men det struntar hon blankt i. Sedan hon bemästrade esoterisk spjutkamp har hon funnit sinnesro i den trygga tillvaron på sin bondgård. Hon trivs numera bäst med att sköta gården och pyssla om sin familj, och intresserar sig inte längre nämnvärt för en krigares sysslor. Om det behövs ställer hon förstås pliktskyldigt upp för att försvara klanens ära.
     Spjutet Aluur är vasst och mycket välgjort men har trots alla rykten inga egna magiska krafter. Dess farlighet sitter i hennes egna händer. Hon skulle dock inte kunna tänka sig att använda ett annat spjut i strid - det vore lika otänkbart för henne som att vara otrogen mot sin make.
     När hon skall gå i strid brukar hon först stöta Aluur framför sig och göra några snabba utfall med det i luften. Detta är en koncentrationsövning för att försätta sig i harmonisk balans med vapnet. Hon kan då använda det med en Mp-kostnad av 1, och alla manövrers SG sänks med en nivå. Efteråt måste hon dra sig ur detta tillstånd. Det är en mentalt smärtsam upplevelse, varvid hon smeker spjutet för att lindra sitt obehag. Hennes band med Aluur är dock mer än bara psykologiska; om det någon gång skulle knäckas medan hon befann sig i harmoni med det skulle hon tappa 2T10 KP i skadechock.

Weyhla Kalthean

Historien om Weyhlas blindhet är en allmänt känd berättelse inom klanen. Enligt henne hände det när hon som 14-åring låg och dåsade på en klippa vid stranden, då en korp plötsligt satte sig på hennes bröst. Den talade till henne med en gäll, skorrande röst och sade att den kunde erbjuda henne ett val; hennes utmätta öde var att växa upp och bli gift med en hederlig hantverkare, få många friska barn och framleva ett normalt liv i en liten stuga i Worweiræ, för att så småningom efter sin död glömmas bort av senare generationer. Korpen sade att hon istället kunde bli en ryktbar och framstående person med stor makt, möta den Sanna Kärleken och omsjungas i klanens ballader för all framtid. Allt hon behövde göra för att detta skulle gå i uppfyllelse var att låta den hacka ut hennes ögon...
     Det skall dock nämnas att det finns en annan version av historien, som säger att hon blev våldtagen av en man som gjorde henne blind för att hon inte skulle kunna avslöja hans identitet. Kalthean själv säger att sådana dumheter inte ens förtjänar att kommenteras.
     Hennes uppgift vid hövdingens sida är inte att medverka i politiska beslut utan att agera som personkännare. Att hon inte kan se folk verkar bara göra henne bättre på att granska dem utan att ta intryck av de fasader de visar upp utåt. Hon är enastående bra på att skönja små och dolda undermeningar, antydningar, halvsanningar och tveksamheter i det som folk säger. Brothlaar ser alltid till att ha henne i närheten på tingen och när han underhandlar med folk från andra klaner, för att kunna fråga henne till råds efteråt.

Kalthean har träffat Gaaruums unge boldtaar Ædar Miirawir flera gånger i samband med ättetingen och tyckte mycket bra om denne sansade men tappre krigare från början. Han är bland de mycket få personer som inte behandlar henne farbroderligt för hennes blindhet, och det har inte undgått henne att han verkar hysa intresse för henne som kvinna.
     Kalthean hyser starka känslor för honom och brukar otåligt räkna veckorna till varje myntaarilem där hon kan få möta honom. Det är dock allmänt känt att han troligen kommer att gifta sig med sin egen hövdings dotter inom en snar framtid. Hon försöker därför intala sig att hennes känslor för Miirawir bara är beundran av en ärlig och hedervärd krigare, men hon kan inte lura sig själv i längden.
     Hon har, delvis för hans skull, försökt verka för att stärka Taaroonaals kontakter med Gaaruum. Kalthean var en av de invigda som kände till avtalet om guldfrakten mellan de båda klanerna och var en av dess ivrigaste förespråkare inför hövdingen. Konflikten som uppstod som ett resultat av detta kom därför som en katastrof för henne. Det lär dröja länge innan hon får träffa Ædar Miirawir igen, om han alls överlever, och hon plågas svårt av vetskapen om att hon delvis bär skulden till de nuvarande fientligheterna. Om ett väpnat krig bryter ut mellan de båda klanerna kommer hon att slås av djup förtvivlan, av mer än en anledning. Med största sannolikhet kommer Miirawir och hennes bror Rainor att möta varandra på slagfältet i egenskap av boldtaarer. Oavsett hur den kampen utfaller kommer Weyhla Kalthean att få sörja efteråt.

Här är en helfigursbild av Weyhla Kalthean.

Övriga

Grannklanernas hövdingar

Leemye Windameel, Mafuuklanens hövding, är 52 år och inte längre så ung och spänstig som han skulle vilja. Han är 173 cm lång och väger omkring 70 kilo, men hans vitskäggiga uppsyn och dova röst ger honom ändå en hel del personlig auktoritet när han klär upp sig inför ett taarilem. I det privata är han talför och munter men lite sniken, som de flesta andra av klanens bönder.
     Han är en välvillig hövding vars filosofi är att Mafuu klarar sig bäst om klanen hålls utanför oroligheter. Handeln med bakverk och jordbruksprodukter har blomstrat under hans hövdingaskap, och det sista han vill se är att hans klan råkar i strid med grannar och handelsbröder. Fejden som utbröt mot Wonpaa tidigare under året var en frustrerande erfarenhet, och Windameel har sedan dess blivit mer restriktiv mot obekanta resenärer i klanlandet. Han börjar själv vara lite för gammal för att dra ut i krig, även om han fortfarande kan hantera en lankar med gott resultat, så han har numera lämnat allt ansvar vad gäller uppehållande av lagen och klanens försvar till sin brorsdotter, boldtaaren Thylili.
     SL: För mer information om Leemye Windameel och hans klan, se äventyrsmodulen 'Wohlgoor'.

Wilegoors hövding Erianæ Weerindar är en viljestark 62-åring, en gammal matriark som i sin krafts dagar var en av klanens mest inflytelserika bondkvinnor. Idag är hon en liten gråhårig dam på 50 kg och 153 cm, och hon har bara kvar hälften av sina tänder. Hennes leder är inte vad de en gång brukade. Hon måste ha det varmt och torrt för att inte drabbas av värk och håller sig för det mesta inomhus, men hon är fortfarande hela Wilegoors mamma.
     Som hövding håller hon hårt på att klanen skall kunna försörja sig själv på sitt jord- och skogsbruk utan att behöva schackra med utbölingar för sitt uppehälle, likt Wonpaa som hon tycker är en samling nasare. Wilegoors och Gaaruums gamla fejder lär inte få något slut under de nuvarande hövdingarna, för det finns en hel del ont blod mellan Weerindar och Wathiran Beranir. I hennes tycke är Gaaruumhövdingen bara en vingklippt stridstupp. Beranir anser å sin sida att Weerindar är en uttorkad gammal puppa som borde ha lagts på ett gravbål för länge sedan.
     Denna avoghet blev förstås inte mindre av att hennes son Garlofh vanställdes i klankriget år 993. Boldtaaren är 44 år och en vältränad, om än något teknisk och fantasilös, krigare. Släkten Weerindar har spenderat stora summor på att låta utbilda honom i lankarfäktning. Han är alltid intresserad av att iaktta andras kampstilar, och kan inte sällan identifiera en persons tränare genom hans eller hennes sätt att slåss.

Wermahl Faalarogh

Från början kommer Faalarogh från klanen Taarbold i ättelandet Caaribold. Han rekryterades till KhelinnOrden i tonåren och har under sitt liv tjänstgjort runtom hela Khelataar, från Braluwaamæ till Ymohnraan. Innan han fick sin nuvarande post för nio år sedan var han taaral för Gooronibklanen Worrstaar.
     I ungdomen var han mest intresserad av svärdskonst och glansfyllda strider, men med åren har han alltmer kommit att betrakta heder och moral som de viktigaste faktorerna i hans arbete. Faalarogh ärar också Allfaderns manlighetsideal; det finns många ljuva damer i ättelandet som har ett gott öga till honom.

Han skall strikt sett ha tre taaraler under sitt kommando. Kaalan Elodhain för befälet över Wonpaas khelinngrupp och är mycket omtyckt av klanens medlemmar. Gaaruums taaral Raanev Melkænor är i Faalaroghs ögon ett ungt, hetsigt brushuvud vars klan redan har tillräckligt gott om svärdsviftare. Sershev Azt, som ansvarar för Taaroonaal, är halvbror till mondalen Khezow Azt och visar goda anlag att kunna nå än högre befälsgrader inom Orden. Tyvärr har han blivit posterad i en av Khelataars mest ensliga klanländer och får sällan tillfälle att profilera sig.
     Siimweelis taaral Borek Aamilm är ett specialfall. Faalarogh har medkänsla med honom för hans utsatta position, men gläder sig i tysthet över det tillgängliga extra manskapet.

Tirzinn é Uztokh

É Uztokh var tolv år gammal när hans folk landsteg i Khelataar. Han kommer mycket väl ihåg deras bergiga hemland Tangan i Shivaloor, men han har aldrig varit där sedan dess. I en kultur där ledarens makt bara varar så länge han är starkast har han fått hugga sig fram till sin nuvarande position, och han måste regelbundet slå ner unga hingstar som utmanar honom. Mycket blod har klafsat under hans stövlar sedan hans förste fiende föll, och han tänker kliva i mycket mer innan han hälsar sina förfäder. Dock har han inga planer på att klättra högre i rang; rongaanen Zurhak é Khor är en alltför tung gammal oxe att utmana. É Uztokh är ganska nöjd med de domäner, kämpar och frillor han redan har.
     Vid femton år fyllda fick han själv genomföra det mandomsprov som han nu leder åt en ny generation. Den gången leddes de till klanlandet Waanonib av en gammal suput som nästan fick dem dödade; vid den första by de försökte plundra sprang han iväg och började ensam jaga en bondjänta mellan husen. Han höggs förstås ner i ett prång, och över hälften av pojkarna blev dräpta innan de lyckades lägga ut med sitt skepp. É Uztokhs primärson Eghran är nu 15, och den gamle kämpen vill inte se honom råka illa ut för en dålig anförares skull. Därför tog han frivilligt det här uppdraget.
     OBS: Som brukligt har alla tanganska namn och ord modifierats efter khelataarisk språkform för att underlätta deras användning. Rengaanens korrekta namn kan inte skrivas med det khelataariska alfabetet, och uttalas (ungefär) Türr'zchün eh Ozch'tåhk.

Tanganerna

Förkortningslista för färdigheter

 

Gardir Buloin

14

12

10

9

16

8

7

14

15

14

11

 

Färdigheter

Argu 13, Dipl 11, Etik 15, Förs 11, Fösv 9, Harp 16, Hist 10, Navi 12, Segl 14, Simm 15, Sjöm 12, Stri 8, Svär 10

 

Miiraam Woragin

7

11

8

12

17

12

14

15

13

13

15

 

Färdigheter

Argu 14, Dolk 10, Etik 7, Geog 13, Köps 15, Läsk 13, Muta 14, Räkn 17, Simm 12, Skåd 11, Stad (Whhiela) 12, Undr 9, Värd 14

 

Evelber Geelymohn

16

15

11

13

11

12

10

11

13

9

13

 

Färdigheter

Dolk 15, Fösv 14, Geol 5, Hant (smide) 18, Kask 14, Köps 10, Lege 9, Magi 3, Obev 12, Sköl 16, Stri 15, Svär 17, Värd (vapen) 15

 

Volem Windanic

8

11

13

14

17

14

18

16

10

17

17

 

Färdigheter

Akro 9, Argu 14, Etik 15, Fing 13, Fösv 13, Geog 9, Hist 14, Inst (luta) 14, Kask 12, Lege 12, Låsd 11, Stri 4, Sång 15, Taks 13

Gaaruum

 

Wathiran Beranir

13

12

9

10

11

12

13

10

4

14

12

 

Färdigheter

Argu 13, Dipl 14, Kask 12, Köps 11, Låns 12, Låny 12, Läsk 6, Obev 12, Räkn 8, Sköl 12, Stra 13, Stri 14, Strk 12, Takt 15

 

Rahag Caarnoci

17

14

8

12

10

14

10

5

16

8

6

 

Färdigheter

Förh 12, Fösv 14, Geol 5, Kast 15, Klät 12, Låny 14, Natu (berg) 11, Obev 15, Stri 13, Strk 17

 

Meeleis Engarth

14

11

10

13

10

11

12

12

14

6

11

 

Färdigheter

Båge 14, Dolk 13, Fösv 13, Geog 10, Hanf 8, Kasp 12, Örtm 15, Natu (hed) 13, Sköl 16, Språ (EAI) 5, Spår 9, Stri 12, Svär 16, Takt 10

 

Berethan Engarth

13

12

10

13

8

12

13

12

14

6

10

 

Färdigheter

Båge 14, Dolk 13, Fösv 13, Geog 9, Hanf 9, Kasp 12, Örtm 13, Natu (hed) 15, Sköl 16, Språ (EAI) 5, Spår 10, Stri 12, Svär 16, Takt 9

 

Ædar Miirawir

13

14

15

16

11

13

11

18

14

15

12

 

Färdigheter

Akro 13, Djur 9, Etik 8, Förs 10, Fösv 15, Kasy 14, Klät 13, Natu (berg) 12, Sköl 14, Stri 12, Yxa 18, Zool 12

 

Yma Miirawir

8

13

12

14

11

13

13

18

12

17

13

 

Färdigheter

Bota 12, Drog 11, Etik 13, Fing 14, Hant (sömnad) 13, Inst (luta) 14, Lege 10, Örtm 12, Läsk 9, Magi 8, Medi 10, Sång 10, Taks 5

 

Ilemien Miirawir

7

12

11

18

9

12

14

18

11

16

12

 

Färdigheter

Akro 14, Argu 12, Dipl 14, Drog 9, Etik 11, Hant (ornering) 13, Fing 16, Lege 8, Örtm 10, Läsk 6, Magi 8, Skåd 11, Sång 15

Taaroonaal

 

Karhan Brothlaar

14

16

11

9

12

15

9

13

14

17

13

 

Färdigheter

Argu 16, Dolk 13, Förh 12, Hant (snickare) 14, Kask 12, Låny 13, Kult (Tan) 5, Obev 12, Segl 13, Sign 9, Simm 10, Stri 11, Takt 14

 

Rainor Kalthean

17

14

10

13

10

14

8

9

16

13

10

 

Färdigheter

Armb 8, Dolk 13, Förs 7, Harp 15, Låns 17, Natu (hav) 9, Navi 10, Obev 15, Segl 14, Sjöm 12, Stri 13, Strk 12, Svär 15, Yxa 9

 

Luthana Mooreakh

12

10

11*

8*

9

15

8

10

10*

9

13

 

Färdigheter

<Akro 18>, Förs 11, Hant (sömnad) 14, Jord 13, <Kasp 16>, Lege 6, Magi 15, Medi 10, <Spju 18>, Stri 10, Sång 7, Zool 10  * Effektivt GEV i strid är 19.

 

Weyhla Kalthean

7

11

9

13

14

6

17

15

9

14

14

 

Färdigheter

Argu 12, Dipl 16, Etik 14, Hant (korgflätning) 12, Hist 11, Inst (flöjt) 13, Räkn 13, Simm 10, Sång 12

Övriga

 

Waaghar Balurevely

12

10

6

12

14

10

13

9

8

13

15

 

Färdigheter

Argu 11, Etik 8, Förf 13, Hant (redare) 14, Kasy 7, Köps 15, Läsk 12, Muta 13, Navi 10, Räkn 12, Sjöm 9, Skåd 8, Värd (skepp) 14

 

Leemye Windameel

11

9

14

11

13

14

14

13

8

15

16

 

Färdigheter

Argu 13, Bota 14, Dipl 11, Etik 13, Fösv 10, Jord 14, Läsk 12, Räkn 8, Sköl 11, Stra 12, Stri 10, Svär 12, Värd 7, Zool 13

 

Erianæ Weerindar

5

7

12

4

15

16

13

12

6

15

14

 

Färdigheter

Argu 14, Bota 13, Geog 7, Hant (stickning) 14, Hist 12, Jord 15, Lege 10, Läke 9, Örtm 11, Värd (djur) 10, Zool 12

 

Wermahl Faalarogh

16

17

15

16

13

16

14

14

17

14

13

 

Färdigheter

Argu 15, Dipl 13, Förh 14, Förs 12, Fösv 16, Kask 14, Lege 15, Låns 17, Låny 15, Läsk 12, Medi 10, Natu 14, Obev 16, Sign 13, Simm 15, Sköl 14, Spår 14, Stra 15, Stri 14, Svär 14, Takt 17

 

Tirzinn é Uztokh

17

14

12

10

8

15

11

7

14

12

13

 

Färdigheter

Armb 9, Förh 15, Geog 8, Kasy 10, Låny 16, Navi 14, Obev 15, Sjöm 14, Språ (Khe) 6, Stri 15, Takt 16, Yxa 15, Värd (slavar) 12

 

typisk tangan

13

15

13

11

9

10

11

12

14

8

10

 

Färdigheter

Akro 10, Armb 6, Dolk 8, Fösv 8, Kast 11, Kask 9, Låny 10, Obev 12, Segl 9, Simm 10, Sjöm 7, Sköl 8, Stri 2, Yxa 8